Spirou-skandal? Jajamensan!

Om jag nu har genomlidit knappa 100 sidor av ett uselt Spirou-album som jag dessutom behövde traggla mig igenom på franska, allt för att förstå varför det häromdagen blåste upp en skandal om albumet, så tänker jag att det bara är rättvist att jag delar med mig av några spridda tankar. Och, några spridda bilder…

Så, först, varför utlöste Yann (manus) & Danys (teckningar) Spirou et la Gorgone bleue en skandal nu, mer än ett år efter att den ursprungligen publicerades i Frankrike? I korthet så beror det på en TikTok-video som tog upp albumet och som blev viral. Videon beskrev albumet som både rasistiskt och sexistiskt, och sen gick det som det gick: https://bleedingcool.com/comics/30000-copies-of-spirou-graphic-novel-pulled-from-shelves-over-racism/ (och efter tillbakadragning så har, suck, albumets pris på begagnatmarknaden givetvis rusat i höjden…). Läs mer i artikeln om ni är intresserade!

Först som sist, videon har givetvis rätt. Det här är ett dåligt album på alla vis, med ett trött manus av Yann och lika trötta teckningar av Dany, och de svagheter som videon påpekar gör det verkligen inte bättre. Mer specifikt:

• Yann är på sin höjd en ibland duglig konstruktör av generiska fransk/belgiska serier. Spirou har han gjort många album med, och den bästa delen för min del har varit Spip, men inte ens han är rolig den här gången. Det är Scooby Doo-klass på intrigen där en feministisk grupp som kämpar mot skräpmatskulturen utmanar den vulgära amerikanska miljardären Donald Trump Simon Santo.

• Han är inte så rolig vanligtvis, och här när han försöker sig på mer ”vågade” skämt går det riktigt illa, som när Spirou & Nicke småspråkar om prostata-undersökningar och greven uppfinner en mirakelkur för äldre herrar som gör dem extremt attraktiva för unga kvinnor (den utger sig för att vara mot dålig andedräkt, men grevens menande Hö-hö-ande gör det mycket tydligt att det egentligen handlar om en Viagra-motsvarighet, utvunnen ur thailändska svampar med ett mycket explicit utseende).

• Seriens envishet i att oupphörligen klä de för att vara ett Spirou-album ovanligt många kvinnliga karaktärerna i så utmanande kläder som möjligt känns minst sagt sunkigt, redan från första stund. Det går givetvis att göra en bra serie som har liknande mål, men då måste man anstränga sig för att få det rätta glada humöret och med mer variation (inklusive manlig fägring) än vad Dany klarar. Kvinnor är antingen mycket kurviga sexbomber eller klichéartat oattraktiva (som kaptenen på sidan härovan), medan männen är mer normala.
• Sexistisk? Japp, absolut, och inte bara i teckningarna, för handlingen osar misstänkt mycket av klichén där kvinnor som aktivt jobbar för en ideologi skildras som att de är lättlurade och naiva, så Spirou måste rycka in för att ställa saker tillrätta. Sickan har en någorlunda OK roll, men det räcker inte på långa vägar.

• Rasistisk? Japp, absolut, igen. Som man kan se på sidan härovan ansluter Dany sig till den sorgligt lätt igenkännliga traditionen av hur man tecknar en mörkhyad afrikan i den här typen av serier; man känner igen den från Asterix, Lucky Luke (som dock faktiskt har skärpt sig de senaste åren på just den här fronten) och givetvis Spirou själv. Dany har efter kritiken sagt att han försökte emulera Franquins stil från 50-talet, men eftersom det är långt mer än ett halvt sekel sen dess kanske han skulle uppdatera sig lite?

Så jo, jag håller helt med videon. Det enda som gör att jag möjligen inte skulle kalla serien i sig för skandalös är att den egentligen inte alls är överraskande: Om man anlitar Yann & Dany för att göra en Spirou-serie är det precis någonting sånt här man kan vänta sig att få, så skället ska nog mest gå i förlaget Dupuis riktning.