Jag hatar mens. Det är en ren jävla plåga och jag önskar att jag kunde knäppa med fingrarna för att få den att försvinna för alltid. Jag var 17 år gammal när jag började äta mini p-piller och det räddade mig. Dessa mini p-piller tog bort min mens helt och hållet. Jag kunde få små blödningar om jag råkade ta mina tabletter 5 minuter senare. Men utöver det så har jag i stort sett varit mensfri i hela 17 år och jag har älskat varje sekund av det.
Jag vet att många kvinnor har haft negativa erfarenheter när det kommer till olika preventivmedel. Men jag har aldrig haft det. Jag har mått så otroligt bra av mina och därför så känns det för jävligt att efter 17 år helt plötsligt få mens igen, trots att jag fortfarande äter mina mini p-piller. Det har gått så långt att jag faktiskt kontaktade Gynmottagningen då jag började bli orolig. Som tur är så är allt som det ska. Med mina mini p-piller så finns det ingen garanti att mensen försvinner helt. Utan jag har nog bara haft en otrolig tur under de 17 åren när den var helt borta.
Symptomerna när du ska få din mens
Något som jag och mina vänner har pratat mycket om är symptomerna som vi får när vi ska få vår mens. Första indikationen för mig är ömma bröst. Mina bröst blir så fylliga och det gör ont bara jag tittar på dom. Man kan tänka att jag borde fatta att mensen är på gång men varje gång så går mina tankar till min största skräck… att jag skulle vara gravid. Brösten brukar börja bli ömma ca 1,5 vecka innan jag får mens. Dålig hy brukar också uppkomma och där står jag i badrummet och undrar varför jag helt plötsligt har fått en finne. Helt utan att koppla det till att min mens är på gång.
Fruktansvärd smärta i ländryggen
Något som hände nu sist innan jag skulle ha mens var att jag två dagar innan den kom fick en fruktansvärd smärta i ländryggen. Det gjorde så ont så jag trodde att jag hade fått ryggskott igen. Det spelade ingen roll vad jag gjorde, smärtan var fruktansvärd. Och som om det inte vore nog så var jag fruktansvärt förbannad. När jag blir arg då blir jag riktigt förbannad och jag var så arg att jag ville slå sönder möbler. Jag fick stänga in mig i sovrummet för bara min sambo andades så ville jag slå honom.
Och jag förstod inte vart denna ilskan kom ifrån. Jag skrev till min bästa vän och sa ”Jag förstår inte varför jag är så fruktansvärt förbannad? Ingenting har ju hänt”. Och sen två dar senare när mensen kom så föll paletten ner. Varje gång det sker så tänker jag ”Naturligtvis…”. Det är fruktansvärt att behöva gå igenom såna här enorma humörsvängningar. En vän till mig berättade att precis innan hon får sin mens så blir hon lättirriterad och kan börja gråta för ingenting. Våra hormoner är all over the place.
Mensvärk…
Förutom att vårat humör är upp och ner som en jäkla jojo. Så har vi också mensvärken… Hade jag haft ett vanligt jobb så hade jag behövt sjukanmäla mig för jag får såna fruktansvärda smärtor när jag har mens. Det enda som lindrar smärtan är att träna/röra på mig. Ibland har jag haft såna smärtor att jag spytt. Jag blir också fruktansvärt trött de tre första dagarna och behöver ofta sova middag för att orka. Sen som om inte allt detta vore nog så har vi också stjärnan i hela hela, the mens herself.
Att gå från små blödningar där jag inte ens behövt skydd till att springa till affären och köpa större tamponger är inte roligt. Nu sist när jag hade mens så blödde jag igenom hela fyra gånger. Och då är jag väldigt noga med att byta tamponger ofta. Jag tycker det är sjukt jobbigt på gymmet för det är så svårt att veta om det är svett eller om jag har blött igenom. Här hemma lägger vi ut handdukar där jag sitter för om jag skulle blöda igenom så förstör jag inga möbler. Jag har gått från att ha mens i 3-4 dagar till 7-10 dagar. Och då ska även helvetesveckan innan mensen kommer också inkluderas.
Du lagrar stora mängder vatten när du har mens
En annan stor nackdel, speciellt för mig och min viktnedgång är att när vi har mens så lagrar vi stora mängder vatten. Detta påverkar naturligtvis alla mina invägningar vilket är extremt psykiskt påfrestande för mig. Man känner sig svullen, på dåligt humör, har fruktansvärt ont, kan få sjuka cravings på alla möjliga saker och blir bara allmänt deprimerad. Och så här är det för många, varje jäkla månad.
Jag önskar att vi pratade mer om detta. Har man aldrig haft mens så kan man aldrig förstå hur fruktansvärt jobbigt det är. Det är inte bara att man blöder, det är all smärta och alla humörsvängningar som också påverkar. Jag är så tacksam över att jag har en sambo som verkligen gör allt för mig när jag har mens. Han frågar alltid om han ska köpa hem något om jag har cravings. Han masserar mig vilket också hjälper mot smärtan och han pussar lite extra på mig.
Jag vet inte riktigt vad jag ville säga med detta inlägget. Men jag hoppas att det kanske kan få någon att känna sig mindre ensam om man som jag upplever mensen som extremt jobbig. Jag tror att desto mer vi pratar om olika ämnen desto mer kan man utbilda varandra. Mens är inte bara att man har ägglossning och det kommer blod. Det är så mycket mer än så.