I vår familj händer det alltid något. Med alla barn, två vuxna och en pomeranian som tror att hon är drottningen av universum, är det aldrig tyst – men det har ändå känts tomt det senaste året. Förra året förlorade vi vår älskade labrador, Cosmo. Vår trofaste, kloka, och aningen korvfixerade vän som var med oss genom så många kapitel av vårt liv. Tomrummet efter honom har varit påtagligt, som en bortglömd pusselbit som inte går att ersätta. Ingen av våra hundar går att ersätta, de har ju en speciell plats i hjärtat.
Men så kom han. Teddy. Vår lilla Micro Goldendoodle. Ett lurvigt, nyfiket och alldeles oemotståndligt litet charmtroll med ögon som kan smälta isberg och en energi som skulle kunna driva en hel stad. Vi visste direkt att det var något speciellt med honom. Och ja, vi är kanske lite partiska, men titta på honom – har ni sett en Goldendoodle-valp någon gång? De ser ut som små gosedjur som rymt från leksaksaffären. Bedårande söta.
När Teddy tassade in i vårt hem var det som om hela atmosfären förändrades. Toffie, vår lilla pomeranian-drottning, gick först runt och blängde misstänksamt som om hon tänkte: “Vem har bjudit in den här lurviga typen?” Men redan efter några dagar började hon skutta runt med sin nya kompis som om de alltid hört ihop. Nu hittar vi dem ofta tillsammans i soffan, tätt intill varandra – ett fluffigt radarpar i miniformat. (Se bilder ihop på sötnosarna längre ner)
Och barnen… ja, låt oss bara säga att vi numera har ett nytt internt familjedrama: “Vem får hålla Teddy nu?” Det är dagliga förhandlingar som skulle göra diplomater imponerade. Men Teddy tar det med ro. Han älskar alla lika mycket – så länge de är beredda att kasta bollen, ge magen en klapp och eventuellt smyga till honom en godisbit när de tror att ingen ser.
Att ha hund i familjen är verkligen något speciellt. Visst, det innebär extra promenader i regn och lera, men fördelarna är många. Gemenskap och ansvar, våra barn lär sig tidigt vad det innebär att ta ansvar. Att mata, rasta och aktivera en hund är inte bara en syssla – det är en viktig livslektion i omtanke, tålamod och konsekvens. Oändlig kärlek och tröst, en hund dömer aldrig. Den är där med svansen viftandes oavsett om dagen varit fantastisk eller katastrofal. När någon av barnen haft en tuff dag i skolan finns Teddy där, med sin mjuka päls och sina snälla ögon, redo att trösta. Hundar har en magisk förmåga att känna av våra känslor och ge oss precis det vi behöver – en varm nos i handen eller en lekfull puff med tassen.
Ja hundar har en helt fantastisk läkekraft, och jag har sett det ur många perspektiv. När jag jobbade inom vården så hade jag ofta med mig min Devil. Namnet fick han efter första natten hemma hos oss, han tuggade sönder allt. Men han blev sen en underbar vårdhund och delade med sig av sin kärlek på ett beundransvärt sätt. Han kände av människan och närmade sig på olika vis beroende på vem han träffade.
Hittade ett gammalt inlägg med mig och Mr D från när det begav sig. Så glad över alla år vi fick tillsammans.
När vi nu bestämde oss för att öppna vårt hem för en ny hund var det med både glädje och vemod. Ingen kan ersätta Cosmo, Devil eller de andra – för de kommer alltid att ha en alldeles egen plats i våra hjärtan. Men vi kände att flocken saknade något, någon. Och den där “någon” visade sig vara Teddy.
Nu är hemmet fullt av glädje, bus och nya tassavtryck i hallen. Toffie har fått en bästis, barnen har fått en ny lekkamrat och vi vuxna… ja, vi har fått ännu en hårig familjemedlem som älskar oss villkorslöst – och som förmodligen kommer sno våra tofflor i många år framöver.
Första bilden hemma ❤️
Och många flera bilder har det blivit…
Här var Teddy så liten, man glömmer hur fort de växer.
En bild på Teddy och lillhusse när vi var på väg hem.
Och nu har den lille krabaten vuxit, till och med vuxit om Toffie. Teddy väger nu 4,5 kilo och Toffe 3,5 kilo. Det är svårt att säga exakt hur stor Teddy kommer att bli, men han är en micro goldendoodle så han är ju modellen mindre. Dock så var han störst i kullen så kanske blir han lite lite större.
Här tog vi en bild efter lunchen idag, tänkte jag skulle återskapa första bilden på Teddy här hemma, men Toffie stod och skällde på mig ville vara med. Så här är dom bägge två.
Och så en mobilbild som jag skickade till våran härliga uppfödare Pink Diamonds kennel Går ni i tankar att skaffa en fyrbent vän så kan jag verkligen rekommendera att ni besöker Pink Diamonds kennel.
Välkommen hem, Teddy. Flocken är komplett igen ❤️
