@mayaparnevik 💰 Reklam för @Prisjakt 💰 Bröllop, student, födelsedag eller examen spelar ingen roll – inne hos prisjakt fixar du önskelistor för alla tillfällen som du enkelt kan dela med dina gäster! ✓ Gästerna får en överblick över dina önskemål och var de kan köpa produkterna till lägsta pris. ✓ Gästerna kan reservera produkter i önskelistan så att du slipper dubletter (OBS! Detta är ej synligt för skaparen av önskelistan) ✓ Med jämförelsesajten Prisjakt sparar gästerna både tid och pengar och kan ge bort gåvor som kommer till användning. Ladda ner prisjakts nya app och börja skapa listor! ✍🏼
Maya Parnevik ska gifta sig – och har meddelat alla gäster att de inte vill ha några bröllopspresenter.
Men…
Samtidigt gör hon reklam för Prisjakt, där hon publicerat en önskelista full av saker hon och hennes partner ”önskar sig i bröllopspresent”.
Det är klart att gästerna känner sig lite pressade – vem vill vara den enda som faktiskt respekterar parets önskemål om inga presenter, när alla andra kanske dyker upp med gåvor från listan? Det blir ju bara märkligt om några kommer med paket medan andra står där tomhänta.
Eller är det här bara ett smart PR-trick?
Kan det vara så att Prisjakt-samarbetet mer handlar om reklampengar än en faktisk önskelista? Och hur tolkar gästerna det här – som en ”känn dig fri att köpa nåt” eller som en ”känn dig tvingad att köpa nåt”?
Hade inte varit bättre att utforma reklamen som att ”OM vvi hade önskat oss presenter så hade vi använt den här funktionen hos Prisjakt”?
Hur hade ni gjort?
Köpt present? Inte köpt present?
